Klimatfokus.nu

Tänkvärdheter och nyheter med klimatet i fokus

Stor röd flagg - FN:s "framstegs"-rapport 2019

Nyligen publicerade FN den årliga globala utsläppsrapporten "Emissions Gap Report 2019" vars uppgift är att belysa och övervaka de globala framstegen inom klimataktionen i relation till 1,5-gradersmålet. "Framstegen" lyser i det här fallet med sin frånvaro, och det är återigen en rapport fylld av dystra besked och bristen på handlingskraftiga satsningar.
Enligt rapporten står vi, i det fallet alla nuvarande åtaganden i Parisavtalet uppfylls, inför en uppvärmning på 3,2 grader. För att nå det uppsatta målet på 1,5 grader krävs en kraftig reduktion av utsläpp till 25 Gigaton årligen till 2030. Baserat på dagens åtaganden går vi mot 56 Gigaton, över dubbelt så mycket. Detta betyder att en global utsläppsminskning på 7,6% årligen mellan 2020 och 2030 är vad som beräknas krävas för att vara i linje med 1,5-gradersmålet. Enligt FN:s rapport är detta en så brant reduktionskurva redan i dagsläget, att det snart är omöjligt att nå målet.
Klicka på bilden för komma till en interaktiv sammanfattning.

Globala planer på ökad produktion av gas och olja

De närmaste tio åren finns planer på att öka utvinningen av fossil energi globalt, visar en analys från flera forksningsinstitut. Det rör sig om en planerad produktion av olja, kol och gas som skulle resultera i 50% mer växthusgaser än vad som är i linje med tvågradersmålet, eller 100% mer än 1,5-gradersmålet. Hur är det möjligt att denna utveckling fortgår? Det finns en stor diskrepans mellan vad som sägs och lovas och det man planerar släppa ut, vilket i sig beror på ekonomiska och politiska intressen. Nio länder står för två tredjedelar av de globala utsläppen av växthusgaser, där marknadsmekanismer för att skifta kapital från fossila investeringar, som att slopa statliga subventioner, måste till för att på allvar stävja utvecklingen och nå FN:s klimatmål "1,5 grader, eller väl under två graders uppvärmning".
Två graders uppvärmning innebär dramatiska konsekvenser för liv och ekosystem, och varje tiondels grad spelar roll. Parisförhandlingarna, inklusive EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 40 procent år 2030, skulle i bästa fall bara begränsa uppvärmningen till omkring 3 grader, vilket beskrivs som katastrofalt.
Klicka på bilden för att läsa mer.

11 000 forskare utfärdar varning om katastrofalt hot

Det dussintal forskare bakom uttalandet deklarerar klart och entydigt att vi står inför ett klimatnödläge, och att vi för att säkra en hållbar framtid måste genomföra stora förändringar i samhället och hur vi lever. I uttalandet, publicerat i BioScience på fyrtioårsdagen av världens första klimatkonferens, står att klimatkrisen är här, accelererar snabbare och är allvarligare än de flesta uppskattat, och har fått stöd av 11 000 forskare från 153 länder. Publicerat återfinns punkter där brådskande handlingar krävs:

  • Applicera en kraftig koldioxidskatt för att påskynda utfasningen av fossila bränslen, och använd energin mycket mer effektivt
  • Stabilisera den globala populationen, som i dagsläget stiger med ungefär 200 000 personer per dag, genom etiska tillvägagångssätt som exempelvis längre utbildning för flickor
  • Stoppa förstöringen av natur och miljö, återställ skogar och ekosystem som absorberar koldioxid
  • Ät huvudsakligen växtbaserat och mindre kött, samt reducera matsvinnet
  • Skifta ekonomiska målsättningar från BNP-tillväxt

  • Forskare har en moralisk förpliktelse att gå ut med varningar om katastrofiska hot, och det är nu viktigare än någonsin att gå bortom endast forskning och publicering och nå direkt ut till folket och beslutsfattare, står det att läsa. 2017 publicerades "A warning on the dangers of pollution and a looming mass extinction of wildlife on Earth" vilket backades upp av fler än 15 000 forskare, 25 år efter originalet "World Scientists' Warning to Humanity" från 1992.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Nej från regeringen till att koppla naturgas till stamnätet

    Igår beslutade regeringen att inte bevilja företaget Swedegas tillstånd att koppla på naturgas på det befintliga stamnätet. Motiveringen är att satsningar på naturgas inte går i linje med klimatmålen, då detta ytterligare skulle bygga in Sverige i ett fossilberoende. Terminalen i Göteborg var tänkt att fungera som en importväg för naturgas men har stött på patrull från miljöorganisationer och politiker. Isabella Lövin (MP) menar att beslutet visar på att regeringen tar miljömålen på allvar, och hon önskar istället fler satsningar på förnybar gas. Biogas är i dagsläget skattebefriad och ett flertal nya anläggningar och tankställen har växt fram. Det är viktigt att inte missgynna utvecklingen genom att göra det enklare att importera och koppla på naturgas.
    Beslutet är grundat i målet att Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet. En annan aktuell fråga som prövas är Preemraffs expandering i Lysekil, som borde falla in under samma motivering. Även här kan regeringen enkelt sätta stopp, men hittills har inget beslut tagits.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Ett halvsekel av lögner och förnekanden - en tidslinje om klimatkrisen

    I över femtio år har oljeindustrin och politiker varnats om klimatriskerna med att använda fossila bränslen. Under tiden har de tjugo största oljebolagen expanderat sina verksamheter och står tillsammans för en tredjedel av världens totala koldioxidutsläpp sedan 1965. The Guardian har i en kortfattad tidslinje publicerat årtal och händelser för vilka som visste vad och när, och hur detta hot kommunicerades eller mörkades utåt genom lobbyverksamhet från oljeindustrin.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Endast två länder gör tillräckligt för att nå 1,5-gradersmålet

    Med dryga två månader kvar till nästa stora klimatmöte, COP25 i Chile, framgår det i en analys av Climate Action Tracker (CAT) att endast två av 185 länder har klimatambitioner i linje med 1,5-gradersmålet; Gambia och Marocko. I analysen ingår de 32 länder som tillsammans står för 80 procent av världens utsläpp. I Marocko, som tidigare varit nästan helt beroende av importerade fossila bränslen, har en av världens största solcellsanläggningar anlagts. Solenergin som produceras ska kunna ge över en miljon hushåll el, och är lika stor som 3500 fotbollsplaner. I Gambia startades 2018 ett återskogningsprojekt som ska återställa 10000 hektar avverkad skog, mangrove och savann.
    För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala utsläppen halveras på tio år, men som det ser ut nu enligt CAT skulle EU:s utsläppsmål leda till tre graders uppvärmning. Sveriges klimatambition är att vara klimatneutralt 2045, vilket i praktiken betyder 85% lägre utsläpp än år 1990.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Stora problem med plaståtervinningen

    Svenskarnas plastanvändning har ökat med 40% på bara 5 år enligt beräkningar av Naturvårdsverket. Mer plast betyder mer avfall, men trots detta är det mindre än 10% av den plast som skulle kunna återanvändas som materialåtervinns. Över 90% går alltså fortfarande raka vägen till förbränning - en stor förlust både för miljön och ekonomiskt. Ett stort problem är att det finns många olika sorters plast, något som ställer väldigt höga krav på teknisk innovation för sorteringsanläggningar. Trots en nyinvigd sopsorteringsanläggning i Motala, som har bättre möjlighet att sortera olika plaster, saknas utrustning för att tvätta plasten, vilket medför att denna skickas utomlands till bland annat Tyskland för att tvättas och återanvändas. Det saknas dessutom ekonomiska styrmedel för att marknaden och industrin ska välja återvunnen plast, då nyproducerad plast många gånger är billigare, och inga krav finns på att plasten ska kunna återvinnas i första hand.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    En fjärdedel av jordens befolkning riskerar snart att stå utan vatten

    Enligt uppgifter från World Resources Institute har 17 länder, bland andra Indien, Iran och Botswana, extrem vattenbrist. Förra året lyckades Kapstaden, Sao Paulo och Chinnai på marginalen undika "Day Zero" - dagen då alla dammar står torrlagda, och framtiden ser mörk ut.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Vegetarisk kost och omställning av det intensiva jordbruket nödvändigt för klimatet

    Forskare varnar att det är nödvändigt att gå över till vegetarisk/vegansk kost. Dessutom måste skogs- och jordbruket ställas om, då det inte enskilt räcker med att sänka utsläppen från transport- och industrisektorn. Detta går att läsa i ett nytt utkast från FN:s klimatpanel, IPCC. Människan utnyttjar idag 72% av jordens isfria yta för att försörja en ständigt växande befolkning. Jord- och skogsbruk står dessutom för runt en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Lagstiftning hindrar solcellsinstallation på de stora taken

    Intresset för solpaneler fortsätter att öka. Förra året installerade 9000 hushåll paneler på sina tak och 1500 solcellsanläggningar anlades på andra byggnader som skolor och bostadsrättsföreningar - en ökning på 78 procent. Den totala produktionen är dock föga imponerande. Solel står i dagsläget endast för 3 promille av elproduktionen i Sverige. Som jämförelse har Danmark och Tyskland passerat 2 respektive 8 procent. Problemet är enligt Solelkommissionen att de stora taken inte används, något som en rådande lagstiftning förhindrar. Gränsen går nämligen vid 255 kilowatt vilket utesluter stora byggnader som lagerlokaler och innebär att energin i dessa fall energibeskattas och blir mindre lönsamt. Förslaget från kommissionen är att all egenproducerad solel oavsett storlek ska vara befriad från energiskatt i enlighet med EU:s nya förnybarhetsdirektiv från december 2018.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Utbyggnaden av Preemraff överklagas till Mark- och miljööverdomstolen

    För att klara klimatmålen behöver utsläppen av växthusgaser minska radikalt. Detta till trots fick Preemraff godkänt av Mark- och miljödomstolen att fördubbla sina utsläpp och bli Sveriges enskilt största utsläppare av växthusgaser. Det är väldigt enkelt att förstå att det inte finns utrymme i ekvationen för en så provocerande satsning en tid som denna, och beslutet har lyckligtvis överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Det är oklart hur lång tid omprövningen kommer ta och vad beslutet blir. Regeringen har även möjlighet att stoppa bygget - något som borde vara helt och hållet självklart.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Plastavfallen i Sverige har ökat med över 40 procent på fem år

    Mängden plastavfall ökar kraftigt både i Sverige och globalt. Endast hälften av den plast som produceras och används återvinns idag i Sverige. I genomsnitt producerar varje svensk nu 130 kilo plastskräp per år, enligt en rapport från Naturvårdsverket. Mellan åren 2012 och 2017 ökade den årliga mängden plastavfall med över 40 procent, och ligger nu på 1,3 miljoner ton. Då inkluderas allt avfall, även från industrier och jordbruk. Men den största posten kommer från det som kallas för blandavfall, till exempel vanliga hushållssopor. Vi konsumerar allt mer, och fler produkter innehåller plast idag.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    2018 steg utsläppen i alla fyra stora nordiska länder

    Siffrorna är nu klara och publicerade av ländernas ansvariga myndigheter. Det står nu fast att utsläppen av växthusgaser i Norge, Finland, Sverige och Danmark ökade under 2018. Sveriges utsläpp 2018 motsvarade över 53 miljoner ton koldioxid, och våra grannländer mellan 51,9 - 56,5 miljoner ton, trots färre antal invånare. Att utsläppen gått åt fel håll är inget annat än en misslyckad klimatpolitik.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Klädindustrin värre än flyget och sjöfarten tillsammans

    Enligt en ny rapport från FN:s handelsorgan Unctad släpper klädindustrin ut mer koldioxid än flyget och sjöfarten sammantaget. Främsta orsaken är att energin som används vid tillverkningen kommer från kolkraft.
    Billig arbetskraft och massproduktion gör kläder allt billigare, vilket medför en slit-och-slängmentalitet som tär på miljön. Medelsvensken köper 13 Kg, och slänger 8 Kg kläder per år. Ungefär 80% av klimatpåverkan sker vid tillverkningen - allt från bomullsodlingar till textilfabrikerna. Det bästa man kan göra är att konsumera mindre.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Regeringen i Peru stärker skyddet av Amazonas

    Det utökade skyddet innebär att tolv procent av Amazonas, eller ett område dubbelt så stort som Portugal, skyddas av olika naturreservat. 1,3 miljarder kronor går till de cirka 300 000 invånarna i området, grupper som skyddar djurliv och andra initiativ som skyddar regnskogen. Amazonasfloden har sitt ursprung och största tillflöden i området.
    Brasiliens nyvalde president Jair Bolsonaro har tvärt om bestämt att öka skövlingen av regnskogen i hopp om att förbättra landets ekonomi.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Statistik från SCB - miljöskatteandelen av skatteintäkterna minskar

    Miljöskatternas andel av både BNP och skatteintäkter minskar till den lägsta nivån på över 25 år. De svenska miljöskatternas andel av de totala skatteintäkterna är nu tredje lägst i hela EU. Regeringen, som vill att Sverige ska vara ett föregångsland, har riktat in sig på ekonomiska styrmedel för att möta klimatförändringarna Detta kan inte ses som annat än ett misslyckande.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Grön uppgång i EU-valet

    Högersidan går framåt, och vänstern försvagas i de senaste siffrorna från EU-valet. De gröna G/EFA, där bland annat Miljöpartiet hör hemma, ökar med 18 mandat till totalt 70 mandat. I Sverige är dock siffrorna annorlunda. Här backar Miljöpartiet med nästan fyra procentenheter och förlorar två av sina tidigare fyra mandat. Valvinnare blir SD som ökar mest, drygt sex procentenheter.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Miljölöften från de olika partierna inför EU-valet

    Naturskyddsföreningen har i en ny granskning undersökt de olika partiernas miljölöften inför EU-valet.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Biobränsle till flyg importeras på eget initiativ

    I dagsläget är efterfrågan av biobränsle från flygbranschen låg, och därmed marknadskraften för att få fart på produktionen. Denna anledning gjorde att flygkunder till och från Åre-Östersund gick ihop för att skapa en efterfrågan.
    Problemet är den låga inhemska produktionen vilket resulterar i att bränslet importeras via fartyg och tankbilar från bl.a. Kalifornien, vilket inte kan sägas är särskilt klimatsmart. Just nu finns alltså inget alternativ.
    Ungefär en tredjedel av det flygbränsle som tankas i Sverige ska vara förnybart om drygt 10 år, enligt ett förslag från Maria Wetterstrand. Är det tillräckligt?
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Syrefria bottnar i Östersjön - större utbredning än någonsin

    Bottendöden i Östersjön är värre än någonsin visar en ny rapport från SMHI. En bottenyta motsvarande stor som Danmark är idag helt syrefri. Detta är den sämsta noteringen hittills enligt SMHI, som menar att anledningen bakom är utsläpp från jordbruk och avlopp. Trots att dessa utsläpp har minskat markant på senare år fortsätter syrenivån att sjunka stadigt.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    FN:s panel för biologisk mångfald publicerar rapport om massutrotning

    Arter utrotas i högre takt än någonsin i människans historia. Enligt rapporten riskerar en miljon av drygt åtta miljoner existerande arter att utrotas. Detta främst på grund av användningen av mark och hav, som skogsavverkning, jordbruk, gruvbrytning och oljeborrning, följt av jakt och fiske, klimatförändringar och miljöförstöring. Tre fjärdedelar av landbaserad miljö, och två tredjedelar av marin miljö har förändrats kraftigt av mänsklig aktivitet. Över en tredjedel av världens landytor och nästan tre fjärdedelar av världens sötvattenresurser används till odling eller boskapsuppfödning, vilket har en enorm påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Det kallas av forskare för "den sjätte massutrotningen". Den femte, för 65 miljoner år sedan, var när en meteorit utrotade bland annat dinosaurierna.
    Klicka på bilden för att läsa mer.

    Preem får tillstånd att expandera sitt oljeraffinaderi i Lysekil - dubblar utsläppen

    Att mark- och miljödomstolen en tid som denna godkänner Preemraffs planer att expandera verksamheten i Lysekil kan ju omöjligen bli mer ironiskt. Sveriges mål att bli fossilfritt 2045 börjar med, istället för att avveckla och satsa på förnybart, att godkänna oljegiganten Preem att bli Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Men vad gör man inte för en Saudisk oljemiljardär?
    Läs mer här: Naturskyddsföreningen

    Inrikes sjöfart värre än flyget enligt ny statistik

    Koldioxidutsläppen från inrikes sjöfart är nästan dubbelt så stora mot vad som tidigare varit känt, enligt nya beräkningar från SMHI. Naturvårdsverkets officiella siffror (se bild), som alltså inte längre är representativa, visar 312 000 ton koldioxid från sjöfarten år 2017, vilket enligt SMHIs beräkningar ligger närmare 662 000 ton. Jämförelsevis släppte inrikesflyg ut 553 000 ton. Läs mer om SMHIs nya beräkningar här: SVT avslöjar