Klimatfokus.nu

Tänkvärdheter och nyheter med klimatet i fokus

Earth

Bakgrund

Vart är vi på väg egentligen?

Att människan påverkar klimatet i negativ bemärkelse är sedan länge ett vida känt och accepterat faktum. Redan tidigt 1800-tal, under den industriella revolutionen, kunde forskaren Joseph Fourier experimentiellt bevisa att gaser som exempelvis vattenånga, metan och koldioxid absorberar infraröd strålning1. Svenske forskaren Svante Arrhenius publicerade år 1896 idéen om att människan genom förbränning av fossila bränslen frisatte koldioxid i atmosfären vilket på sikt skulle höja jordens medeltemperatur2. Senare under 1900-talet började konsensus uppstå mellan forskare att ökad koncentration av växthusgaser i atmosfären resulterar i en substantiell ökning av den globala temperaturen, med konsekvenser på klimatet, miljön och ekosystem3. Sedan dess har diskussionen farit fram och tillbaka gällande människans faktiska påverkan och naturliga klimatcykler. Kan verkligen människan påverka hela jordens klimat? Kort och gott - Ja.
1979 hölls det första stora internationella mötet, World climate Conference i Genève, som ledde till bildandet av IPCC. 1990 Hölls den andra konferensen. Där presenterades rapporter från IPCC, vilket var ett viktigt steg i att få fram ett globalt klimatavtal. Trots allvarliga utlåtanden och påtryckningar från forskare och experter inom olika områden blev deklarationen en beskvikelse då den inte krävde några förpliktelser4.

"Global warming has reached a level such that we can ascribe with a high degree of confidence a cause and effect relationship between the greenhouse effect and observed warming...It is already happening now" - NASA-forskaren James Hansen inför senaten 1989.

Så har det fortsatt - år efter år. Möte efter möte. Löfte efter löfte från världsledare och politiker att sänka utsläppen och agera. Detta trots mängder av data, ny evidens och bredare konsensus mellan forskare och experter inom olika områden. I och med Parisavtalet 2016 ökade genomslagskraften och kraven på ländernas åtaganden, efter åratal av dystra besked och otaliga varningar från forskarvärlden5. Så problem solved, right? Tyvärr steg koldioxidutsläppen till nya rekord 20186, två år efter Parisavtalet.
Nedan ses två grafer publicerade av NASA som visar halten koldioxid i atmosfären, respektive förändringen av den globala snittemperaturen över tid.

NASA carbon
https://climate.nasa.gov/vital-signs/carbon-dioxide/

NASA global temp
https://climate.nasa.gov/vital-signs/global-temperature/

koldioxidhalten i atmosfären ligger idag på 410 ppm, halter som jorden inte haft på över tre miljoner år7. Den globala temperaturen har stigit med nästan en grad bara sedan 60-talet8. Kurvornas anomali visar tydligt på förändringen från den naturliga cykliciteten under senaste seklet. Haven har absorberat en stor del av den stigande värmen och koldioxiden hittills vilket har lett till försurning och en global vattentemparaturökning på över 0,4 grader sedan 1969. Ismassorna på Grönland, arktis och antarktis försvinner i rasande takt och förlusterna har tredubblats bara det senaste decenniet. Detta gäller även nästan samtliga glaciärer och snötäcken världen över. Minskade ismassor leder till minskad reflexion av värmestrålning och därmed uppvärmning i allt snabbare takt, stigande havsnivåer och förändrade havsströmmar9. Havsistäcket i Arktis i slutet på sommaren har minskat med 40 procent sen 1979, trettio välstuderade glaciärer har i snitt minskat 20 meter i tjocklek sedan 1980 och havsnivån stiger i accelererad takt med 3,2 mm/år sedan 1993.10 En medianhöjning av havsnivån beräknas runt 1,5 meter inom detta sekel11. Registreringarna av rekordhöga temperaturer och extremväder har ökat. Enligt NASA och NOAA har 18 av de 19 varmaste åren alla inträffat 2001 och framåt, med 1998 som undantag.8 2018 blev det fjärde varmaste året som uppmätts12. Orkanerna i norra hemisfären har varit fler än genomsnittet, temperaturer och skogsbränder har satt rekord, torka har påverkat skördar och dödliga skyfall har drabbat flera länder - Världsmeteorologiorganisationen, WMO, radar upp nya olycksbådande rekord efter rekord.13 Extremväderfenomen (torka, översvämning, värmeböljor etc.) kommer i ökande takt störa livsmedels- och energiförsörjningen, förvärra den globala instabiliteten och tvinga människor på flykt från hunger, fattigdom och konflikter över resurser14.
För att ens börja förstå vidden av det vi ställs inför kan ett exempel behövas. Himalayas glaciärer förser ca 800 miljoner människor med dricksvatten, bevattning och vattenkraft i Asien. 800 miljoner. Bara under 2000-talet har ismassorna försvunnit i rasande fart - med ungefär 1 meter, eller ca 8 miljarder ton vatten per år.15 Konsekvenserna på sikt är inte svåra att räkna ut.

Källor

1. https://en.wikipedia.org/wiki/Joseph_Fourier
2. https://en.wikipedia.org/wiki/Svante_Arrhenius
3. https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_climate_change_science
4. https://en.wikipedia.org/wiki/World_Climate_Conference
5. https://www.nature.com/articles/nclimate3096
6. https://www.theguardian.com/environment/2017/oct/30/global-atmospheric-co2-levels-hit-record-high
7. https://climate.nasa.gov/vital-signs/carbon-dioxide/
8. https://climate.nasa.gov/vital-signs/global-temperature/
9. https://climate.nasa.gov/evidence/
10. https://www.climate.gov/
11. https://www.nyteknik.se/miljo/havsnivaerna-stiger-snabbare-an-vantat-153-miljoner-manniskor-kan-drabbas-6889076
12. https://www.noaa.gov/news/2018-was-4th-hottest-year-on-record-for-globe
13. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/2018-det-fjarde-varmaste-aret-som-har-uppmatts/
14. Learning to Die in the Anthropocene - Reflections on the End of a Civilization. R. Scranton 2015.
15. https://edition.cnn.com/2019/06/19/world/himalayan-glaciers-melting-climate-change-scn-intl/index.html

Hur ska vi hantera krisen?

Hur ska vi hantera denna ödesfråga? Hur ska vi förhålla oss till faktan? Hur lång tid har vi på oss? Varför görs inte tillräckligt? Vilka bär ansvaret?
Nu när problemen varit kända i över hundra år, nu när 97% av klimatforskarna är eniga om att den aldrig tidigare skådade globala uppvärmningen, med över 95% sannolikhet, beror på den mänskliga aktiviteten1, så måste väl ändå alla människor med sunt förnuft förstå allvarligheten och brådskan i det hela?
Kortsiktiga ekonomiska intressen, resursutarmning, konsumtionshets, storföretagens inverkan på politiken genom lobbyism och rena mutor, likgiltighet eller rent av mörkande har alla ett finger med i spelet. Summa summarum handlar allt såklart om pengar. Pengar är makt. Makt är inflytande.
Men Sverige, tänker du då. Vi är väl ändå i framkant? ett föregångsland?
De svenska utsläppen har, efter en något nedåtgående trend från sent 90-tal, ökat igen mellan 2014-20182. 2018 ökade utsläppen med drygt en procent jämfört med 2017, flyget exkluderat3. Den största ökningen, 445 000 ton, kommer från industrisektorn som står för över en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser - nästan 20 miljoner ton 20184. För att få perspektiv över dessa siffror kan de jämföras med sådant vi alla ständigt blir påminda om är dåligt för miljön - nämligen bil- och flygtrafik. Faktum är att inhemsk industri släpper ut mer än hela Sveriges vägtrafik sammantaget, vilket 2018 var ca 15 miljoner ton4. Den uppskattade totala klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor år 2017 var cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter5 Vilka är då dessa utsläppstitaner?
industri koldioxid
(Utsläpp av koldioxid i tusentals ton)4
Värst är alltså stålindustrin SSAB som utan jämlike hamnar på en första plats med drygt 5 miljoner ton. För att förstå den enorma siffran motsvarar aktören SSAB's koldioxidutsläpp 2,5 miljoner Thailandsresor tur och retur PER ÅR6. 2,5 miljoner! En ensam aktör! Det svenska klimatmålet om att nå netto noll utsläpp till 2045, och bli det första fossilfria världfärdslandet i världen7 är inget annat än en utopi som rimmar illa med nuvaranda trend. Skrattretande riksdagsbeslut som kemikalie- och flygskatt, miljöbilspremier och bidrag till elcyklar införs av politiker som "tar klimatförändringarna på allvar", medan de stora bovarna får härja fritt. Jag äger ingen bil alls. Var är mina skattelättnader? Jag köpte en vanlig cykel, som ur klimatsynpunkt är mycket bättre än en elcykel. Var är mitt bidrag?
Regeringen "storsatsar" som det heter ca 2 miljarder kronor på klimat och miljö i vårändringsbudgeten8. Det är väl bra? Sanningen är att det är mindre än vad endast SSAB ENSAMT betalade in i skatt 2018, vilket var ca 2,2 miljarder kronor9. 2 miljarder SEK är heller inte direkt imponerande jämfört med de minst 30 miljarder från skatteintäkter staten lägger på att subventionera fossila bränslen10. "Storsatsning" är alltså inget annat än stora ord från den rödgröna regeringen, som enligt sig själva tar klimathotet på störst allvar inom svensk politik. Samtidigt pekas det fritt finger på oss vanliga människor att vi måste konsumera mindre, källsortera, låta bilen stå, inte flyga, äta mindre kött och allmänt leva mer hållbart. Visst är det viktigt att öka medvetenheten, men det är en droppe i havet i jämförelse. Då ska vi även komma ihåg att Sverige utsläppsmässigt är ett litet land med stor import vilket gör att klimatavtrycket hamnar i andra länder11. Det är alltså helt fel att beskylla, men framför allt att lägga allt för stort ansvar på gemene man och kvinna sett till kvantiteterna. Ja, rent ut sagt lönlöst när industri- och transportsektorn ensamt står för två tredjedelar av utsläppen12.
Ett stort problem med klimathotet är att det kommer förrädiskt smygande likt cancer, och på så sätt inte utgör en omedelbar angelägenhet som en astroid eller ett världskrig. Vi är byggda för att svara på omedelbara hot, vilket gör det svårt att agera innan ens person är i direkt fara. Det största problemet och den svåraste aspekten att hantera gällande klimathotet är att det krävs en kollektiv respons på global nivå för att på allvar kunna göra skillnad. Ett sådant gränsöverskridande, globalt samarbete har aldrig, och kommer aldrig kunna existera vilket innebär att målen inte kommer att nås, och vi borde istället förbereda oss för en ny epok - tiden efter den fossildrivna kapitalismens glansdagar. Landet som tar första klivet att koppla bort landets ekonomi från kol och olja riskerar massiv ekonomiskt depression och instabilitet, för att inte nämna en politiskt, ekonomiskt och militärt utsatt position mot omvärlden. Det är kol och olja vi har att tacka för att världens alla länder är sammanknutna i en enda stor integrerad ekonomi.

Källor

1. https://climate.nasa.gov/scientific-consensus/
2. https://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp
3. https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Utslappen-minskade-i-EU-men-okade-i-Sverige/
4. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/de-slappte-ut-mest-koldioxid-2018/
5. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Flygets-klimatpaverkan/
6. https://www.svt.se/nyheter/har-ar-klimatbovarna-som-ar-varre-an-flyget
7. https://www.regeringen.se/artiklar/2018/04/sverige-ska-bli-ett-fossilfritt-valfardsland/
8. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/storsatsning-pa-miljo-och-klimat-i-varandringsbudgeten/
9. SSABs årsreport 2018
10. https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatskadliga-subventioner
11. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/
12. https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/En-uppfoljning-mot-klimatmalen-till-2030/